Min kropp täcks av förruttnelsens maskar
och med en skorpa som av jord,
    min hud skrumpnar och faller av.

Mina dagar flyr snabbare än vävarens spole,
de försvinner utan hopp.
Tänk på att mitt liv är en vindfläkt,
att mitt öga inte längre får se det goda.

Read full chapter